Det förvånar mig att folk fortfarande går in och "läser" min blogg varje dag trots att jag uppdaterat så lite på sistone. Men när ni ändå är här kan ni väl skriva något också? Är SÅ mycket mer inspirerande att skriva om man får kommentarer på det man skriver. För det är inspiration jag behöver just nu. För att skriva alltså, i ridningen känner jag mig efter gårdagens tävling betydligt mer motiverad än tidigare. Jag red nämligen betydligt bättre igår och fick i sista rundan plötsligt en känsla som jag inte haft på mycket, mycket länge. Galoppen var bra, distanserna kom automatiskt (tja, förutom till sista hindret då...), jag höll benen om och en stadig kontakt i handen, och Whity, ja han hoppade bättre än någonsin! Alltihop ledde till en felfri runda och en femteplats i vår första 1,20 tillsammans. Kul!! Lumi fick tyvärr två nedslag då jag inte fick in samma känsla på honom, kom för stort på två räcken och då är han helt enkelt inte tillräckligt försiktig. Men hade jag haft en bättre galopp och lagt honom mer optimalt på hinderna hade han klarat dem, så jag tar på mig nedslagen helt och hållet.

Tävlingsplanen är nu förnyad, det blir även en tävling här i närheten om två veckor som uppladdning inför Zeiskam, den stora tävlingen över pingsten. Jag ska redan där hoppa 1,30 eftersom det inte lär vara lika svårt där som i Zeiskam. Unghästarna ska också följa med och hoppa sina första 1,20 eftersom det inte blev av i helgen heller. Vad jag ska träna på fram till dess är främst två saker; Att driva mer med överskänkeln och att få hästarna i en bättre galopp utan att jag behöver rida som en idiot hela tiden. Dessutom måste jag rakrikta mer. Y hade nämligen en väldigt bra poäng i det vi diskuterade på väg till tävlingen igår; hon sa att alla mina hästar är väldigt jämna och fina i handen och att jag får dem runda och lösgjorda - men bara på böjt spår. Jag har aldrig dem helt igenom rakt fram. Och det stämmer så himla väl. Jag får nämligen alltid dem lösa och fina, men måste alltid ha dem på en tygel (yttertygeln). Om jag skulle lätta på båda händerna skulle de aldrig fortsätta rakt fram, utan fortsätta utåt. Och då går de över ytterbogen. Jag tänkte jättemycket på det när jag red de sista hästarna efter tävlingen igår, och de har nog aldrig gått så bra!! Et bien frustade konstant och gick självmant framåt, medan Milky kom ner i formen och blev mycket lugnare. Precis vad de behöver, alltså. Nu ska jag bara hålla fokuset uppe, varje dag, varje pass, varje steg. Det kommer inte bli lätt, men fungera ska det.

Kul kuriosa; I fredags tävlade jag bland annat mot världsmästaren Michael Jung. Coolt, eller? ;)

Är det förresten någon som kan komma in på den här länken; www.sportfotografie-jaeger.de? Min dator blockerar den.. Där ska det nämligen komma upp foton från helgens tävling! Hör gärna av er på något sätt om ni får den att fungera!

Over and out.