Igår kväll tänkte jag att jag skulle börja tidigare idag eftersom de lovat 30 graders värme, och att rida i det är faktiskt ingen höjdare. Då föredrar jag att gå upp ett par timmar tidigare! Dock ville inte min kropp det, som istället bestämde sig för att vakna först klockan halv 9, då jag i vanliga fall ska sitta på första hästen! När jag vid 9-tiden väl kom till stallet trodde alla att jag hade ledigt idag alt. skulle börja senare av någon anledning - så ovanligt är det att jag försover mig nuförtiden. Det kan bero på att jag har sovmorgon till halv 8 varje dag, men ändå.. ;) 

I alla fall så bestämde Eva och jag att jag kunde hoppa ett par hästar med henne idag, så jag började med Et bien. Hon var betydligt bättre idag, även om jag inte red mitt allra bästa. Jag litar inte längre på henne och blir då osäker på distanserna. Hon hoppade i alla fall allt idag! Det var långt ifrån det bästa vi gjort men trots allt helt okej. Därefter hoppade jag Quickness, som verkligen är konstig på träning nu. Det var likadant förra veckan, hon blir plötsligt osäker över oxrarna och hoppar liksom inte vidare. Därmed blir alla distanser toklånga, till exempel lyckades vi två gånger rida på två galoppsprång i en ensprångskombination, trots normal distans till A-hindret. Det konstiga är att hon inte varit så på tävlingarna.. Ja ja, så är det ju med unghästar ;)

Resten av dagens ridning ägnade jag åt att träna min egen avståndsbedömning med hjälp av ensamma galoppbommar. Jag försökte avgöra när det var tio galoppsprång kvar till bommen och började därefter räkna neråt. Första gången blev det helt perfekt, rätt antal galoppsprång och en perfekt distans till bommen. Nybörjartur antar jag att det var, för efter det räknade jag fel mest hela tiden. Och desto mer jag fokuserade på räknandet desto mer tappade jag distanserna till bommen. Det bästa var helt enkelt när jag bara red på bommen som vanligt, då hittade jag bra distanser hela tiden. Om det hjälper att träna avståndsbedömning med galoppbommar vetefan, men det är väl värt ett försök antar jag.

Nu ikväll har jag tittat på finalen av tyska Biggest Loser. Tänk att gå ner 74 kg! Det är nästan 1,5 jag! Fascinerande tycker jag i alla fall att det är. Mycket bättre än alla bypass-operationer och allt vad det är. Nu är det kanske inte något jag behöver oroa mig för, men ändå.

Nu väntar sängen. Imorgon ska jag göra ett nytt försök att komma upp lite tidigare! ;)