Mycket att göra

Idag tyckte jag att jag var färdig i tid. Kollade på klockan. Den var sju.

Min tidsuppfattning är sådär just nu, har så sjukt mkt att rida. Så jag bara rider, och rider, och rider, tills det tar slut, ungefär. I förmiddags hade jag dock inget flyt. Jag bestämde mig på morgonen för att rida alla de unga och/eller vilda hästarna på förmiddagen eftersom det brukar vara lugnast i ridhuset då. Det var lugnt när jag red Daylight, men redan på häst nr 2, Score, började kaoset. Vi har en målare som springer runt och målar lite överallt just nu, de senaste dagarna har han målat boxgaller. Idag hade han tydligen bestämt sig för att måla kanten runt öppningen till ridhuset. På en stege. Iklädd vita kläder. Dessutom började han med att skrapa bort den gamla färgen = ett himla oljud. Yeeeessss! Jag lyckades få honom att förstå att han var tvungen att klättra upp lite långsamt och inte göra för stora rörelser, eftersom hästarna bara såg honom när han var uppe på stegen och inte när han stod på marken. Score tog trots allt det hela med ro, han är nog världens coolaste 4-åring.

Nästa häst ut var Samarand. Honom rider jag just nu som en treåring, han tar nämligen varken skänkeln framåt eller förhållande hjälper på ett normalt sätt. Det kräver att han är koncentrerad på mig, mig och bara mig. Målaren var dock inte superfarlig, men då började de laga en box inne i stallet. Med en vinkelslip. Och en borr. = MYCKET oljud. Oljudet kom dessutom plötsligt och i intervaller. Samarand var ändå relativt duktig, men det krävdes mycket tålamod från min sida när han VARENDA gång jag red förbi målaren eller förbi oljudet hoppade tre meter in mot mitten. Jag var glad när jag var färdig och hade överlevt...

Sen var det dags för Clovers Boy, en av Evas hästar. Han är bara 4 och både tittig och ljudkänslig, så jag började därför med att longera en liten stund. När han hade sprungit av sig det värsta var målaren färdig och de verkade klara med lagningen av boxen, så jag var på väg att sitta upp. Men nej, de var inte färdiga med boxen. De försökte nu sig på en ny metod, att banka väldigt hårt med en hammare i något annat hårt = ett fruktansvärt oljud! Et bien, som just då blev ledd i ridhuset, blåste upp sig som attan och höll på att slita sig, och jag fick fullt sjå med Clover Boy också. Det här ljudet fortsatte de sedan med sådär en gång varannan minut, så jag insåg att det inte var lönt att försöka rida en redan spänd 4-åring, Det blev fortsatt longering istället. Jag bestämde mig då också för att bara longera Quickness också, som var nästa häst på listan. Fast när jag bytte häst var alla helt plötsligt klara, och Q var lugn som ett ljus. Men då hade hon bara longergjord och longerskydd på sig, så jag kunde inte rida i alla fall. Så går det när man försöker planera och ingen annan gör det....

Imorgon är det hoppning igen, för den andra tränaren. WIHOOO! :D Jag ska hoppa Quickness också nu, håll tummarna för att det går bra. Hade behövt rida henne idag, men ja, det blev ju som det blev med det... Förutom henne ska jag hoppa samma 5 som i lördags.

Nu kallar sängen! Gooodnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback