Mina uppgifter för denna dagen var:
1. Tala om för receptionisten här nere vem jag är, och skriva på ett kontrakt 
2. Registrera mig själv på folkbokföringen
3. Registrera bilen och införskaffa en aktuell nummerplåt
4. Handla mat

Det skulle väl inte vara så svårt?!
Men istället för fyra punkter så blev det några fler...
1. Började med att översätta fraser som kunde bli användbara under dagen, eftersom mestadelen av konversationerna skulle ske på tyska
2. Gick ner till damen i receptionen, som inte verkade ha en aning om vem jag var eller vad jag gjorde där. Gick därifrån med en timrapport utan kontrakt.
3. Åkte till folkbokföringen i Freudenstadt. Parkerade bilen i ett P-hus, och traskade sedan runt en lång stund innan jag hittade rätt byggnad. Där inne visade det sig att jag åkt till fel folkbokföring, och istället skulle till den i Waldachtal. Fick adressen dit av dem.
4. Åkte vidare till bilregistreringen i hopp om att kunna registrera bilen ändå, medan jag ändå var i rätt stad. Men icke, jag var tvungen att vara registrerad i Ty först.
5. Åkte till den andra folkbokföringen, enligt adressen jag fått av dem i Freudenstadt. Även de sa att jag var på fel ställe, och gav mig ytterliggare en ny adress. De sa också att jag tyvärr fick vänta till imorgon, för att de på det andra ställen stängde klockan tolv och klockan var fem i.
6. Men, SKAM DEN SOM GER SIG, jag åkte dit ändå. Parkerade bilen utanför rådhuset och sprang sedan åtta varv runt det innan jag hittade rätt ingång. Tjugo över 12 var jag vid rätt dörr, och tänka sig - personen jag sökte var kvar! Hon var mycket vänlig och hjälpte mig att fylla i allt som skulle fyllas i. Numera bor jag alltså officiellt i Waldachtal.
7. Eftersom bilregistreringen hade lunchstängt till 2 bestämde jag mig för att nu köra och handla istället. Jag hittade ett Aldi ganska nära hemifrån, så där köpte jag det absolut viktigaste för stunden - bullar, skinka och diskmedel. Därefter åkte jag hem för att laga lunch, men fastnade vid datorn så det blev ingen mat alls innan jag var tvungen att åka igen.
8. Åkte till bilregistreringen i Freudenstadt en andra gång, och lyckades denna gång fullfölja uppgiften. Tjoho! Så nu är även min silvriga fara invånare i Baden-Württenburg.
9. Ställde in GPS:en på en adress jag hittat på internet till en affär som jag gillade att handla på i Mühldorf. GPS:en tog mig till en pub. Hm..
10. Körde tillbaka igen och hittade en liten affärspark. Bra, tänkt jag, här måtte de väl ha en vettig mataffär. Nej nej, bara Aldi där också. För er som inte vet så är Aldi ungefär som Lidl, de har inget komplett sortiment utan mest partivaror. Handlade i alla fall lite till; mjölk, smör, tomater och parmesanost.
11. Bensinen började ta slut igen, så jag fick leta upp en mack också. Den ligger inte så långt härifrån och det gick att betala med mitt kort - tummen upp!
12. Väl hemma tänkte jag tillaga mig själv lite mat. Pasta med parmesanost och ketchup stod på den avancerade menyn. Det kan väl inte va så jävla svårt?! Jo, tydligen. För, A. Kastrullen hade inget lock. B. Jag har inget durkslag. Då är det väldigt svårt att få bort vattnet från pastan eller tvärtom. Det slutade med att jag fick lyfta ur pastan från kastrullen med en assiett. Man tar vad man har, eller hur?!

Aja, nu ska jag i alla fall sova. Imorgon ska det ridas för hela slanten :D