"Not good enough, but much, much better"

Det var Berts kommentar efter dagens hoppning, och så skulle jag nog sammanfatta det själv också. Det var väldigt mycket som var väldigt mycket bättre, men också väldigt mycket som kan bli väldigt mycket bättre.

Bra saker:
- Jag hade inga som helst problem att hålla balansen när varken Et bien eller Clover hoppade idag! Jag fokuserade mycket på att hålla hälarna nere och att sitta upprätt precis innan språnget för att därefter gå med mer med överlivet över hindret.
- Jag höll en bättre galopp mellan hinderna, ffa på Missi och Clover.
- Jag hade bättre koll på hästarna både före och efter hinderna.
- Distanserna fungerade perfekt på Missi.
- Både Missi och WW hoppade bättre än sist.
- Et bien tog bara ett enda bocksprång på hela tiden, vilket innebär att jag inte var ur balans alls på samma sätt som förra gången.

Att träna vidare på:
- Vägarna. Jag red fruktansvärt dåliga vägar idag! När Bert frågade mig varför jag hela tiden tog innerkurvan in i den svåraste linjen (som jag också hade problem med otaliga gånger) insåg jag att jag inte ens tänkt på det. Inte bra!!
- Att hålla balansen på White and White också! Det hade jag inte alls problem med sist, då kändes han så himla lätt. Jag har nog fokuserat för mycket på de andra.
- Att se till att ffa WW är framme för skänkeln genom svängen, så att jag kan hitta bättre distanser.
- Ytterskänkel över hinderna, så att hästarna landar i rätt galopp.

I övrigt fick jag bakläxa på bytena, jag måste öva mer på att göra dem på rakt spår i kortare galopp. Grejen är att jag alltid har haft problem med att byta galopp på ett bra sätt, så jag tränar inte på det för att jag är rädd att förvirra hästarna istället för att få dem lydiga. Jag tror att jag ska börja med Et bien, hon byter väldigt lätt för skänkeln, så att jag får in tajmingen innan jag börjar med de andra.

Sen är det de vanliga grejorna: Knäna på sadeln. Underskänkeln intill hästen. Driva med vaderna istället för med hälen. Sitta långt fram i sadeln. Atletisk hållning. Använda magmusklerna. Stilla med händerna. Sitta inåt i svängarna.

Fick förresten en aha-upplevelse när jag red Lumi idag. Jag har tyckt att han har varit så knepig att rida, för antingen så går han med huvudet rakt upp i vädret och släpper bakbenen, eller så går han lite för djupt, och släpper bakbenen då med. Från det djupa läget är det lättare att få igång honom, men idag kom jag inte ens dit de första tio minuterna. Först sa Bert bara till mig att hålla händerna stilla, men det hjälper liksom inte heller. (Klart att jag ska ha dem stilla, men ni fattar) När han såg att jag mest blev passiv då (stort problem hos mig), förklarade han att jag ju fortfarande kan hålla ett fast grepp om tyglarna, och rida ihop honom på det sättet istället. Genom att hålla båda händerna i neutral position och krama ganska hårt, samtidigt som jag drev ordentligt, fick jag helt plötsligt Lumi att gå hur bra som helst! Varför har aldrig någon påpekat det för mig innan? Egentligen är det ju väldigt logiskt, men jag har nog aldrig gjort så.

Jag började för övrigt redan kl 7 i morse för att hinna med tre hästar innan hoppningen, och trots lite strul med nycklar till sadelkamrarna och harvning av ridhuset mitt i alltihop, så hann jag. Score var lika fin som alltid, fast han kändes trött idag. Jag red längre än vanligt igår så det är säkert därför. Daylight är knepig för hon vill verkligen inte bära upp sig och arbeta bakifrån, men det kommer några steg varje dag så hon är nog på gång. Hon känns absolut inte halt i alla fall! Tydligen har hon varit skadad från och till i ett helt år och detta är första gången under den tiden som hon kunnat trava i två veckor utan att bli halt igen. Milky börjar verkligen fungera för mig nu, han är inte alls så stressad i galoppen som han var i början. Men att rida Tysklands bästa D-ponny är verkligen en utmaning, trots allt.

Efter hoppningen red jag även Quickness, Samarand och som sagt Lumi. Så summa sumarum blev det hela 10 hästar ridna idag, och en arbetsdag på uppåt 10 timmar. Men, när man gör det man älskar så känns det inte som ett jobb!

Nu var tanken att det skulle finnas ett par bilder från dagen här nedanför, men eftersom min ena USB-port på datorn verkar ha gett upp så lyckades jag inte ladda upp dem från telefonen. Den andra porten har jag internetet kopplat på, och när det fungerar såhär bra kopplar jag inte ur det i första taget. Ni får helt enkelt hålla till godo utan! Om någon har ett tips på hur man "lagar" en USB-port så tar jag tacksamt emot!

Tänkte bara passa på att rikta ett STORT TACK till alla underbara människor där hemma som stöttar mig till 1000% oavsett hur mycket jag klagar och gnäller. Bara en kommentar här ger så himla mycket!!!


Kommentarer
Postat av: Caisa

Du behöver inte vara uppkopplad till internet för att tanka ner bilderna på datorn ;) Så gör det först och sen kan du byta till modemet och flytta bilderna från datorns minne till bloggen :)



Det är så spännande att följa dig Emelie! Det verkar som du har kommit in i ditt nya jobb bra och roligt att kunna läsa att du trivs. Stor lycka till kram från mig och töserna!

2011-02-15 @ 20:38:00
URL: http://ekbladet.bloggplatsen.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback