Ja, idag är det plötsligt höst här ockå. Vädret har visserligen växlat mycket de senaste veckorna, alltifrån frost på nätterna till 18 grader och sol så sent som i söndags. Men nu känns det som att det har blivit höst på riktigt. Det är kallt och ruggigt och regnar på tvären. Nästan som hemma alltså!

Jag började (enligt min nya vana) tidigt även i morse, gick upp kl 5 och var i stallet halv 6. Då började jag med att rida Lola, som kändes riktigt fin. Det är svårt att tänka sig att jag nu faktiskt kan kontrollera de där 650 kilona, som i början bara latjade runt med mig som om jag vore en lite mygga. Idag tränade jag på övergångar mellan de olika gångarterna. Skritt - trav - skritt funkar superbra, och även skritt - galopp, och galopp - trav. Har däremot fortfarande svårt för att få henne att göra en mjuk galoppfattning från trav, och likaså att få en bra övergång från galopp till skritt. Imorgon tänkte jag fortsätta med övergångarna, men även börja träna på halterna. Hon ska ju bli dressyrhäst, så ;)

Därefter red jag Solfi som är helt förstörd efter alla ryttarbyten de senaste veckorna. Han biter fast i bettet och gnisslar igen, och det tar en hel evighet att få honom att slappna av. Men jag har pratat med Michi om det och hädanefter ska JAG rida honom och ingen annan. Förhoppningsvis tar det inte alltför lång tid innan han kommer tillbaka dit han var för ett par veckor sen igen.

Snart var klockan över 7, vilket innebär att byggarbetarna började jobba med taket igen. Pga det dåliga vädret hade jag ingen större lust att rida ut de andra, utan bestämde istället med Michi att vi skulle ta unghästarna då istället för i eftermiddag. Vi började med Flora, som efter att ha varit i princip perfekt ända sen jag kom hit, nu har bestämt sig för att bli obstinat. Ett av hörnen i ridhuset är LIVSFARLIGT, och hon ska inte gå nära för allt i världen. Men det löser sig nog...

Efter det red jag Angie för första gången på två veckor. Som tur var började jag med att longera henne, för hon fick plötsligt sadeltvång för allra första gången i sitt liv. Hon lugnade dock ner sig ganska snabbt igen, och uppförde sig sedan exemplariskt när jag red. Dock har hon växt väldigt mycket där bak men inte fram, så det känns som att rida ordentligt i nerförsbacke. Men hon växer nog ikapp i manken också snart :)

Nu tar jag det lugnt i väntan på lunch, sen blir det att åka tillbaka till stallet och rida de andra. Takbyggarna lovade att vara klara med taket till kl 2 idag, så då har jag förhoppningsvis tillgång till ridhuset igen!

Avslutar med en bild på en av mina blommor. Wolfi hittade den såhär i lördags natt, någon gång;