I morse löshoppade vi Angie och Flora för första gången. De skötte sig alldeles utmärkt båda två, var modiga men samtidigt försiktiga. Angie rev en gång, men rättade sig gången efter genom att ta av lite tidigt och hoppade till rättså ordentligt. Svårt att se tekniken när det är så lågt, men hon var lätt ifrån marken i alla fall. Flora kom riktigt fel en gång, och tog sig visserligen över, men nästa gång backade hon av och taxerade väldigt bra. Det verkar lovande!

Därefter åkte jag till de andra hästarna för att rida dem. Min nya rutin är att först kolla ridhuset så att det inte är några byggarbetare på taket eller nät inuti, för att se om det går att rida där. Idag var där visserligen folk på taket, men de var tillräckligt tysta för att det skulle vara möjligt att rida. Så jag bestämde mig för att börja med Emi och gjorde därför i ordning henne. När jag kom tillbaka till ridhuset insåg var det dock inte lika tomt längre. Där inne stod nämligen en traktor med en PLOG efter. Alltså, en sån plog som man plöjer på åkrarna med. Och den hade de harvat ridhuset med. Nej, förlåt, plöjt. Oavsett om han tänkte bli färdig eller inte skulle det bli stört omöjligt att rida där inne, så jag bestämde mig för att rida ut istället. Men trots massor av kläder (t.ex. tre jackor) insåg jag snabbt att det inte var någon bra idé, eftersom vädret idag har bjudit på snöblandat regn och blåst i en c:a 1-gradig temperatur. Efter 15 minuters skritt gav jag helt enkelt upp och ställde in Emi i stallet igen. Eftersom ridhuset inte verkade bli färdigt någon gång bestämde jag mig för att klippa Solfi istället för att fortsätta rida. Michi hade berättat innan att han varit lite stressad ifjol, men det var han minsann inte i år. Det svåra var förr att han var FÖR avslappnad, för han vände hela tiden huvudet och kroppen mot saxen :P Och, när jag klippte under magen fick han stånd.....!

Vid tolv åkte jag hem och åt lunch - kycklingvingar med pommes, och fruktsallad till efterrätt. Mums! Tog lite längre lunch eftersom jag starkt misstänkte att de inte skulle vara klara med ridhuset till kl. 1 heller. Mycket riktigt, när jag kom kl kvart i två var de inte heller klara. Och då hade de enligt Rezi en hel timme kvar. Jag beslutade mig för att ge mig ut med en häst i ruskvädret ute istället, annars skulle jag ju aldrig bli klar. Så, på med alla lager kläder + regnkläder utanpå, tjock ländtäcke på Lara, och iväg. Som tur är regnade/snöade det inte fullt så mycket som tidigare under den första halvan av ridturen, men på vägen hem blev vi ordentligt dränkta i snöblask. Men tack vare regnkläderna var jag torr under dem i alla fall =)

Därefter gick jag ännu en gång bort till ridhuset för att se om det var färdigt. Och tro det eller ej, men det såg faktiskt klart ut! Så jag gjorde i ordning Lola, och gick dit med henne. Men var de klara då? NEJ, för då skulle de vattna skiten också. Tålmodigt väntade jag då utanför ridhuset i fem minuter, tills jag var helt genomblöt och bestämde mig för att gå in i stallet igen och vänta resten av tiden där. Klockan halv 4 kunde jag äntligen börja rida... Som tur är hade de faktiskt lyckats göra underlaget bättre än tidigare med hjälp av någon form av flis, så jag kunde i alla fall rida ordentligt. Lola var superfin idag, numera älskar jag att rida henne! Även Emi gick riktigt bra, i slutet fick jag till några travökningar som var nästan lika bra som Lolas. Solfi var duktig även han, men fick ett lite lättare pass än de andra.

Halv sju åkte jag äntligen hem igen, dock ganska glad eftersom hästarna gått så bra. Väl hemma fick jag uppfylla ett löfte från igår - att skjutsa ryssarna till Mühldorf för att de skulle kunna handla. Som tack för skjutsen köpte de choklad till mig, så jag var nöjd ;) Så länge de inte rider mina hästar så får de gärna vara här, det stör mig inte. Men hästarna vill jag ha för mig själv!

Nej, det här får räcka för idag. Jag hoppas du inte hann somna, Ylva?

Vi hörs imorgon! KRAM <3