Det blev en lång och hektisk dag igår. Uppe med tuppen kl 5 för att vara på stalltjänsten halv 7, ganska pigg för en gångs skull. Stalltjänsten flöt på bra på morgonen, vid 8 var vi färdiga och kunde gå ut och rida istället. Först fick Scoop sin motion tillsammans med en stor del av resten av gänget, och sedan red jag Amarilli med Johanna & Dubra.

Sen blev det lunch i sadelkammaren i form av pizzan som blivit över sen dagen innan, mums =) Lunchstalltjänst därefter, och efter det en titt på tävlingarna på Granelund. Folk rider förbannat illa, tyvärr. Några fina ritter fick vi dock se, samt en galen häst som skenade runt, varv på varv på varv i ridhuset och hoppade allt som kom i dess väg. Den stackars lilla tjejen på ryggen hade verkligen inte en chans...

Efter sista stalltjänstpasset åkte jag hem, skötte om mina hästar och gjorde mig sen i ordning för kvällens 25-årsfest. Vid Ludvigsborgs lanthandel mötte jag upp Evelina & Pia för att köra vidare till festlokalen. Festen blev, som vanligt med det gänget, till sist väldigt rolig, med diverse konstiga inslag.

Det blev en hel del ståhej kring marsipanrosorna på tårtorna, som Per tvunget skulle leka med. Fullt normalt för en man i hans ålder ;-). Samtalsämnena kretsade annars mycket kring vad alla gör nuförtiden - jag har ju inte träffat dem på evigheter. Ordet hippolog tycktes vara svårt att förstå för många, men det var faktiskt några som förstod direkt att det hade med hästar att göra. Imponerande!

Just det, jag gifte mig med Niklas också igår. Igen.

Alex & jag insåg också att världen är väldigt liten. Han bor tydligen numera granne med farmors bror Tomas och hans familj, däribland pappas kusin Louise som är bästa kompis med Alexs flickvän Hanne. Genom Tomas spelar en hel del som jag känner numera hockey-bockey (stavas det så?!), detta hade varit en av gårdagens tidigare aktiviteter - och jag kände tydligen mer eller mindre alla som var där. Tomas, Louise & Ina var där, inte så konstigt, likaså Stefan och de andra som spelar regelbundet. Konstigare är att just denna gång var även min bror och hans kompis med, och Alex och Hanne (tror jag?). Alex visste tydligen mycket väl vem min bror var, men inte tvärtom tror jag. Måste luska lite mer i det där, jag kanske ska börja gå dit och umgås med folk eller nåt ;-)

Festen blev som sagt väldigt rolig framåt natten, men det var ändå inte detsamma som det var en gång. Men, det är ju inte så konstigt - allas vår Freddie finns ju inte med oss längre. Det märktes verkligen, när vi satte oss till bords blev det en stol över på vårt bord, hur vi än gjorde. Jag vet inte om det bara var jag, men det kändes som om det var Freddies stol - det finns ett tomrum som inte går att fylla hos många av oss. Framåt midnatt hittade någon en av Freddies gamla skivor och började spela den. En av låtarna var "Gott å leva", och när de spelade denna var det nog inte bara jag som fick en klump i halsen. Freddie, jag hoppas du har det bra där uppe...

Det ska va gott å leva,
annars kan de kvitta
Fint å leva,
annars kan de kvitta
Lätt å leva,
annars kan de kvitta
Spring inte runt o vela
Då sabbar du de hela
Spring inte runt o veva
De ska va gott, gott, gott,
gott å leva

---

Framåt 12-snåret begav jag mig hemåt för att orka med stalltjänsten idag, det blev minst sagt intressant att ta sig hem. Innan jag hunnit utanför dörren dyker NÅGON upp (alla som känner honom kan lista ut vem det var) och försöker övertala mig att hångla med honom. Haha, det har ju hänt ett par gånger, men nej, nej, inte igår. Haha, mer än så tänker jag inte skriva. I alla fall, sen gick jag ut i bilen och försökte köra hem, och så ville inte bilen starta!! Panik... men till sist så gick det minsann. Tur det! På väg hem, efter Fädriftsvägen, fick jag för mig att det brann hos en bekant till mig. Det såg verkligen, verkligen ut som det, men när jag väl saktat in och kollat noggrannare insåg jag att det var en stark lampa som lyste på huset och att det såg ut att röra på sig pga skogen framför. Shit, vad rädd jag blev i alla fall.

Uppe lika tidigt i morse igen, inte fullt lika pigg idag. När jag kom fram till Flyinge var jag tidig och beslöt mig för att blunda en stund. Haha, vaknade 10 min senare av att hästarna började gnägga när Ida-Maria öppnade stalldörren. När vi sedan entrade stallet insåg vi att vi inte hade någon ström - KUUUL att mocka i mörker. Men det gick i alla fall, och så småningom kom strömmen tillbaka. Om än lite senare för oss än för alla andra - vi missade nämligen att man var tvungen att slå på strömbrytaren igen... ;-)

Efter stalltjänsten tänkte jag gå hit upp till datasalen, men när jag öppnar dörren in till utb-huset tjuter det som sjutton. Något larm har gått och ingen vet hur vi ska åtgärda det hela. Securitas borde ju dykt upp eftersom här finns direktlarm till dem, men de kanske inte börjar så här tidigt på söndagar, vad vet jag? Så istället satte jag igång lite musik för att dämpa det lite, men jag ska ärligt talat säga att jag har fått huvudvärk ändå.

Shit, vilket långt inlägg detta blev, får nog avsluta nu. Tänkte gå ner och rida Stafette åt Johanna som är på tävling och sen frisera Amarilli.

over and out