Johanna har klagat nu ett tag på att hennes cykel hoppar i växlarna. Min har gjort precis likadant ett tag, så jag vet hur irriterande det är. Man håller på att flyga av när den växlar ner och avlida när den växlar upp. I alla fall, Sandra som nog är någon form av cykelexpert (hennes egen heter Rosa Pilen, och är egenhändigt målad i rosa med mååånga gulliga detaljer i form av text och rosa band), skulle se om hon kunde hjälpa Johanna att fixa den idag.

Så hon cyklar en sväng, och cykeln går precis som den ska. Nej, det var nog inget fel på din cykel, säger Sandra glatt och lämnar över cykeln till Johanna som själv hoppar upp och cyklar en runda. Typ tre sekunder funkar den innan den hoppar igen och Johanna håller på att slå ihjäl sig på styret. Upp med Sandra igen, och neeej, det är inget fel på cykeln!

Vid det här laget håller vi redan på att dö av skratt allihop, och för att inte slumpen ska få avgöra när cykeln fungerar eller inte, tar Johanna ytterliggare en runda. Och vad händer? Jo, växlarna hoppar såklart! Nu blir det min tur att testa den mystiska cykeln. Nä minsann, det är inget fel på den nu heller!

Johanna tar sig an cykeln ännu en gång, och nu tycks faktiskt även hon kunna cykla normalt på den. Vi skriker på henne att cykla hem och inte stanna för allt i världen, så Johanna beger sig hemåt. Vi följer henne med blicken en bit, och gissa vad som händer...

Vi får nog lämna Johanna på cykelkurs.... ;-)

Älskar er tjejer, är så glad att jag lärt känna er!! <3