Jag & Malin lagar mat
Idag skulle jag och Malin laga mat. Efter en stunds letande i frysen hittade vi lite kokta grönsaker och ett par kotletter som vi skulle ha pasta och champignonsås till. Malin börjar börjar med att slänga in de frusna kotletterna i mikron för att tina dem. Ett par minuter senare plingar det i mikron och Malin ska ta ut kotletterna. De är nu kokheta och helt bruna, för NÅGON sänkte inte effekten när hon la in dem i mikron. Så nu hade vi inte bara tinade kotletter, utan även halvfärdiga, bruna och äckliga.
Jag påbörjar trots allt ett försök att steka dem. Efter någon minut kommer jag på att vi kanske ska vända dem, vilket tyvärr redan var för sent. Nu var de tidigare så bruna kotletterna även svarta på sina ställen. Dessutom stank hela Malins kök bränt. (Jag hade plattan på sexan...)
Vi bytte nu ut kotletterna mot falukorv, som Malin skivade i väldigt ojämna bitar, den smalaste var typ obefintlig och den tjockaste två cm. När Malin börjat steka falukorvsbitarna och lagt i makaronerna, fortsatte jag göra såsen som jag påbörjat tidigare. Men när jag blandat typ hälften påminde Malin mig om att jag gjorde champignonsås, och hur gott är det till pasta och falukorv? Inte särskilt, så ner med den också i soporna.
Sen kom vi på att vi glömt tillaga grönsakerna, så vi bytte ut dem mot färska.
När jag en stund senare ansåg att makaronerna var färdiga hällde jag över dem i ett durkslag, men insåg snart att de inte alls var så färdiga som jag trott. Malin kom dock på en snabb lösning på detta problem; vi kokar vatten i vattenkokaren och häller över dem!!! Så det gjorde vi, och tro det eller ej så blev de faktiskt alldeles ätbara.
Sist skulle vi då duka fram mat och tillbehör. Ketchup blev den självklara smaksättaren till denna klassiska rätt, så Malin började leta i skafferiet. Men hon hittade ingen ketchup. Vi letade tillsammans igenom skåpen flera gånger, för Malin var helt bombsäker på att hon hade en stoooor flaska ketchup. Men då vi inte hittar någon ger vi upp och tänker att vi får klara oss utan ketchup, så vi går in till matbordet och ska börja äta utan. Men gissa vad som står på bordet?
Ketchupen.
Den hade jag redan plockat fram...
Jag påbörjar trots allt ett försök att steka dem. Efter någon minut kommer jag på att vi kanske ska vända dem, vilket tyvärr redan var för sent. Nu var de tidigare så bruna kotletterna även svarta på sina ställen. Dessutom stank hela Malins kök bränt. (Jag hade plattan på sexan...)
Vi bytte nu ut kotletterna mot falukorv, som Malin skivade i väldigt ojämna bitar, den smalaste var typ obefintlig och den tjockaste två cm. När Malin börjat steka falukorvsbitarna och lagt i makaronerna, fortsatte jag göra såsen som jag påbörjat tidigare. Men när jag blandat typ hälften påminde Malin mig om att jag gjorde champignonsås, och hur gott är det till pasta och falukorv? Inte särskilt, så ner med den också i soporna.
Sen kom vi på att vi glömt tillaga grönsakerna, så vi bytte ut dem mot färska.
När jag en stund senare ansåg att makaronerna var färdiga hällde jag över dem i ett durkslag, men insåg snart att de inte alls var så färdiga som jag trott. Malin kom dock på en snabb lösning på detta problem; vi kokar vatten i vattenkokaren och häller över dem!!! Så det gjorde vi, och tro det eller ej så blev de faktiskt alldeles ätbara.
Sist skulle vi då duka fram mat och tillbehör. Ketchup blev den självklara smaksättaren till denna klassiska rätt, så Malin började leta i skafferiet. Men hon hittade ingen ketchup. Vi letade tillsammans igenom skåpen flera gånger, för Malin var helt bombsäker på att hon hade en stoooor flaska ketchup. Men då vi inte hittar någon ger vi upp och tänker att vi får klara oss utan ketchup, så vi går in till matbordet och ska börja äta utan. Men gissa vad som står på bordet?
Ketchupen.
Den hade jag redan plockat fram...
Kommentarer
Trackback
